Helgen som va var tanken att vi skulle bli lite klokare på bilar. Vi har konstaterat att vi behöver en större variant tills dess att vår dotter skriker till världen. När bagnvagnen köptes så konstaterades det mycket snabbt att den överhuvudtaget inte går in i bagaget. Jag vill såklart gärna ha det klart innan hon skriker för annars är det även jag som skriker ner till handlarn och gör ett panik köp.

Men det här med att köpa en bil… och att köpa en bil som man… och nu tittar vi såklart på hela stereotyplistan när jag gör detta antagande om män och bilar. Nu är det jag som är den mannen och mitt eller vårt i detta fall, köp av bil och jag kunde inte ha lägre självförtroende inför detta. Det ligger inte direkt för mig, mitt intresset för bilar är lågt och min kompetens inom området likaså. Känslan av att inte längre veta vad du håller på med. Du kan inte längre luta dig tillbaka på den där tryggheten som kommer med kompetens. Den finns helt enkelt inte där. Det här med att tappa självförtroendet är något som jag vill utforska längre fram. Det är en stor orsak till frustration i mig även om det finns ett stort grundförtroende i mig att jag löser de mesta av problemen som jag stöter på genom att jag har någon grundmodell för hur jag löser påstötta problem. Som sagt, det vill jag gärna utforska längre fram.

Vi avslutade helgen med att även gå på en visning på ett radhus som vi från början redan hade avfärdat. Här börjar vi få en viss kompetens då vi har gått på många objekt nu. En annan i raden av kostnadsdrivande saker vi behöver göra inom sinom tid.