Tankar manifesterade

Kategori: Vardagsliv

Från bebis till katt

“Han kommer snart få lite konkurrens”. “Vad menar du lite? Han kommer inte att ha en chans” – Kommentar om katten när bebisen kommer.

Detta inlägg blir en liten homage till våran bebis som nu snart blir vår lilla katt. Det finns en tydlig rangordning här i familjen och ska man vara helt ärlig så har han varit av högsta sorten ett ganska långt tag nu. Det är väl verkligen så att våra husdjur blir våra bebisar tills dess att de ersätts av faktiska bebisar. Vår lille Baron har inte varit något undantag. Han har varit en ögonsten ända sen han kom till oss och gömde sig i lägenheten i fyra veckor innan han godkände oss som husse och matte.

Baron!

Han blir uppklädd kring jul
Uppklädd till fest…även om han inte är på festhumör
Han får en egen plats när jag jobbar hemifrån som han kan basa ifrån
Han har fått prova på bärsele
Han tackade oss för att han fick en egen liten säng (trodde han)
Han tackade inte för kläderna han fick pröva
Han sover som en kringla

Om vi läser in mer än vad det kanske står för i Barons beteende så märker vi att han nog vet att det är något på gång. För några dagar sen så började han halta efter att ha vaknat ur sin dagstupplur, som sträcker sig från morgon till eftermiddag. för övrigt. Vi blev oroliga för honom och ringde veterinären och stämde av hur pass allvarligt det skulle va. Vi tyckte det var väldigt konstigt då han är en innekatt och att plötsligt börja halta kan ju vara något annat som vi inte upptäckt. Teorierna var att han eventuellt sträckt sig när vi lekt eller om han sovit på en nerv eller det mer allvarliga att en tumör tryckte på något som gjorde att han haltade. Han fick i alla fall mycket uppmärksamhet de närmaste dagarna och efter helgen så var han helt återställd. Uppdraget utfört, han vet hur han får våran uppmärksamhet. Så nog att han bara är en katt men han har sina strategier för att få våran uppmärksamhet.

Hans favorit sittställning. Lärt sig att sitta på baken som vi gör.

Ska vi vara helt ärliga så kommer denna lille pelle inte att glömmas bort. Han är fortfarande lika gosig som alltid. Av naturliga skäl så kommer han dock att gå från vår lilla pojke till vår lilla katt.

Agnes ville föra till protokollet att han kommer att bli storebror… inte bara katt.

Visa personer kommer med gåvor

Nu har extra karantäntid börjar för oss. Vi håller oss båda på avstånd från många av de dagliga aktiviteter som vi annars hade gjort. Jag har exempelvis handlat fram till nu för att minimera risken att drabbas av smitta. Nu börjar det bli så pass nära förlossningen att även jag stannar hemma och undviker att gå till dagligvaruhandeln. Vi har istället fått hjälp från mina fantastiska föräldrar som ställer upp. Även vissa vänner ställer upp så det finns hjälp bara runt hörnet. Det kräver lite mer planeringen men det är det värt så att jag kan vara med på förlossningen. Jag är nämligen inte välkommen om jag skulle vara sjuk. Fullt rimligt men det får ju dessa konsekvenser att vi nästan låser in oss.

Så det har varit ungefär en vecka på hårdare karantän när några vänner kommer förbi och överraskar genom att ringa på dörren och parafrasera passagen ur bibeln om de tre vise männen. En korg överlämnades med presenter till lillan. Alla hade ordnat presenter för att sedan samla ihop det i denna fina korgen nedan. Väldigt uppskattat för oss som saknat att träffa vänner, även om de stod 3 meter ifrån dörren och pratade med oss. Det var verkligen ett fint sätt att visa uppskattning på.

Mer användbart än guld, rökelse och myrra

Det följde sedan att det kom ytterligare visa personer och lämnade över “lillans första vän, Råge”. Denna Råge kommer att rama in barnhörnan fint i nya huset och det kommer ta en bra stund innan hon växer sig större än honom.

Han kom med ett namn, Råge!

Tack snälla ni som tänkte på oss och som kom med presenter! Lillan har nu massor med saker som kommer att behövas.

“Väntans tider”

Snart är det inte lång tid kvar till födelsen och det börjar bli mer och mer verkligt. Det blir ju även dubbel väntan för oss då vi även väntar på att få tillträde till vårt hus. Mycket tid på fritiden läggs just nu på förberedelser inför nedstigningen och inflyttningen, som sker med en månads mellanrum. Jag arbetar hemifrån så mycket jag kan för att hålla mig frisk, en förutsättning för att jag ska kunna vara med på förlossningen. Vilket jag hoppas fortfarande stämmer även om jag nog vågar tror på det först när det händer. Det skulle i så fall vara det första barnrelaterade vårdbesöket som jag får vara med på tillsammans med Agnes. Däremot får jag inte stanna på BB efteråt utan då är det bara mamma och dotter tillsammans med vårdpersonalen. Det är lite kluvet där hur länge som en ska stanna. Vore det så att jag fick vara med så hade vi säkert stanna så länge som möjligt innan vi vet att allting fungerar och få lite självförtroende inför att stå på egna ben och vara föräldrar. Men jag förstår att vara där utan sin partner och inte få dela stunden med den man valt att leva tillsammans med är tufft.

Men det var det här med “väntans tider” som man kallar det. Hemarbete för min del och Agnes är gravledig från arbetet just nu vilket gör att vi får mycket tid tillsammans. Det händer olika mycket i våra liv just nu. Hennes liv är lite på paus medans hon väntar på att föda och det är inte mycket annat som händer på grund av pandemin. Jag kör fortfarande på i full fart med arbete och annat, jag har ju dessutom fortfarande ork, min mage har inte växt anmärkningsvärt mycket under denna tid exempelvis. Men för barnbäraren blir det en påtaglig väntan. Mycket av bandbredden här hemma går åt till streamingtjänster just nu. En form av light karantän är upprättad då vi försöker minimera risken för smitta. Jag märker att det blir tufft för Agnes från och till när det finns begränsade saker att göra. Det här med att allt har ställts in under pandemin blir mer och mer uppenbart att det inte drabbar alla på samma sätt. För mig exempelvis så har jag i stort sätt umgåtts med mina vänner via nätet. Den enda skillnaden just nu är att livet tar mig i den riktningen att jag inte har samma tid att lägga på det som jag gjorde tidigare. Jag är övertygad om att vi båda upplever tiden väldigt olika just nu. Hon går säkerligen i mer “väntande tider” medan jag fortsätter att arbeta på och har en slags spänning inför att det helt plötsligt är dags. Det är lite som, att som vuxen, vänta innan det blir julafton. Med den stora skillnaden att livet helt plötsligt får en annan mening.

Så det är en intensiv väntan för oss båda nu även om den ter sig väldigt olika för oss. Jag ser framför mig att tiden som kommer här framåt kommer att vara intensiv och harmonisk på samma gång.

Pre-flyttrensning

Man hinner samla på sig mycket saker när man har bott på ett och samma ställe länge. Sen när det är dags att flytta så börjar man tänka på vad det är man egentligen behöver och de saker som man har kvar men inte längre använder. Så det börjar med att man går igenom det man har och delar upp det i en hög med slänga och en hög med sälja och om man är något som jag så vill man lägga allt i sälj högen. Högen blir sedan två högar där den ena är sälj nu med en gång och den andra är säljs vid senare tillfälle, när jag orkar.

Minns ni detta?

Så under julen blev det tillfälle att lägga ut saker och ting för försäljning och jag fick äntligen sålt mitt Playstation 3 med samtliga spel som jag samlat på mig under åren. Ja just det… playstation 3 det är ganska gammalt det. Den har legat i högen “säljs vid tillfälle” och har legat där tre år för länge. Dessförinnan låg den bara oanvänd. Sen passade vi på att bli av med lite möbler som stått oanvänt länge hos oss också. Det kickade verkligen igång när vi fick sängen levererad och vi blev tvungna att utrymma sovrummet för att göra plats till den nya stora sängen. Som är helt gudomlig att sova i för övrigt! Då blev akutlösningen att tillfälligt använda balkongen som RAM minne för våra prylar.

I lördags så tog vi ett tillfälle igen att gå igenom vad vi hade på vinden och la allting igen i snabbverkande högar. Slänga och skänka (ah jag ljuger lite för två saker hamnade ändå i nån form av säljhög). Mycket effektivare och så kunde vi flytta upp sakerna på balkongen som inte sålts på vinden och fortfarande ha god möjlighet att kunna gå in i förrådet och hämta det vi behöver.

Tillbaka till sin forna glans!

Som vanligt efter att man har städat undan så infinner sig en liten städeufori så man känner att mödan har varit värd. Tanken på att städa undan är sällan kul. Men det är en fördel för ordningsamheten att den där känslan infinner sig när man tittar ut över sina marker (60m2) och ser att det bjuder in en att stanna ett tag och njuta av sitt hem.

Julhelgen

Julen brukar alltid vara den mest naturliga högtid att hålla släkt och familj uppdaterad på vad som händer i allas liv. Det har varit så naturligt att göra det att det under ett ögonblick nästan går upp för mig att vi har nog inte berättat för hela släkten än. Informationen gick nog ut ändå genom att det spridit sig genom övriga släktingar som har berättat om våra goda nyheter. Vi går såklart miste om glädjen med att berätta in-person vid släktträffar men detta är nog det bästa ändå. Jag tror det skulle höja mer ögonbryn om vi hade dykt upp på nästa släktträff med ett barn i famnen. “Hur fasen har vi inte fått veta något på över ett år”. Det skulle kännas väldigt olustigt.

I år blev julen inget tre dagars firande. Som börjar med mammas sida släkten dagen innan julafton. Sen ses i åter igen på julafton och fortsätter med farsans sida släkten på juldagen. Istället blir det ett koncentrerat firande med mina föräldrar och min syster och våra respektive såklart och tillhörande barn. En liten julafton. På många sätt kanske välkommet att helt fokusera på en enda dag under storhelgen. Göra mat för bara den dagen och inte för en hel helg, och använda resten av tiden till att ägna sig åt andra aktiviteter eller för att vara med sin närmaste familj och vila upp sig. Presentinköp endast till de närmaste. För våran del kan det istället vara ett välkommet mys. Inget ont alls om att samla alla över julhelgen, dock har vi haft det privilegiet hela tiden. Toleransen för att göra annorlunda ett av åren är därmed ganska hög, även om man bär med sig att det ser väldigt annorlunda ut för flera familjer.

Vi fick dock möjligheten att träffa mammas sida släkten under annandagen. Under ordnade former träffades vi utomhus och hade en gemensam korvgrillning. Lagom påpälsad då det var kallt ute. Vi tog emot flera grattis, vi har ju inte träffats sen Agnes blev gravid, vilket var mycket kul. Vi får absolut bjuda in släkten till huset när det finns möjlighet för sånt igen.

Julhelgen har varit blandad med ledighet och mycket att göra inför flytten till villan. Vi har gjort en lista på de saker vi behöver förbereda, typ uppsägning av tjänster och vilka nya tjänster som ska tecknas. Bolån och var vi hittar det bästa alternativet. Flyttfirma osv. osv. Vi har också passat på att rensa ut så mycket som möjligt och sälja av de gamla saker som vi inte längre behöver, eller som vi aldrig behövt om vi ska vara helt ärliga.

Vi hann också med att vara ute lite i snön som föll sista lediga dagen. Så efter lite ledighet så är det nya tag inför 2021 som kommer att bli ett väldigt händelserikt år för oss. Vi väntar på att lillan ska födas och sen är det dags för flytten.

Nytt nyårsfirande och en överraskning

Alla nyårsaftnar har vi alltid vetat precis vad som ska hända och vi har haft ett typiskt schema som vi har följt i all fall de senaste fyra åren. Dagen innan, handla mat för det lilla sällskapet som kommer på trerättersmiddagen innan festen. Det lilla sällskapet brukar även hjälpa till att pynta till nyårsfesten då vi bjuder in runt 20 pers i vår tvårumslägenhet och firar in det nya året. Maten har undertecknad alltid stått för och det har varit en liten fest att en gång om året laga en trevlig trerättersmiddag för goda vänner. Att det är vi som står för nyårsfirandet har väl hunnit bli en tradition som vi bröt i år. Det bestämdes egentligen med anledning av att Agnes kommer att vara väldigt gravid vid tillfället och vi var osäkra på hur mycket hon orkar med. Jag håller mig dessutom nykter utifall att lillan inte kan hålla sig. Om vi skulle behöva ta oss till förlossningen. Vi behövde ett sätt att kunna lämna festen på egna villkor utan att för den delen avsluta den. Därför hade vi inget i år.

I år blev det heller inte att någon annan drog ihop något på grund av pandemin. Istället så firade vi nyår tillsammans med min familj, i samma konstellation som julfirandet. (Agnes reflektion)

De hade en överraskning för oss!

Ingen som ifrågasätter att det är en gojja det rör sig om

De hade ordnat en liten babyshower till oss! Världens finaste familj, de väntade på oss och poppade konfettibomber när vi gick in i rummet och ropade “Surprise!”. Det var presenter, ballonger och en obligatorisk blöjtårta, själva symbolen för babyshowers. Jag hade ingen aning om detta så det var verkligen en överraskning. Det som gjorde det extra roligt var att vi hade diskuterat detta dagen innan huruvida det skulle vara möjligt att ha en shower med våra vänner i rådande läge eller om det skulle få vänta till vi fått en lugnare situation. Så fick vi en redan dagen efter. Fantastiskt!

Jättefina presenter
Oss framför presentbordet
Rosa prinsesstårta. Efter denna började lillfröken leva rövare i magen.

Kvällen varvades således mellan nyårsfirande och babyshower. Det blev inte på långa vägar ett typiskt nyår som vi är vana vid men vi kunde å andra sidan gå hem precis när vi önskade, inget städande efter fest och bäst av allt är att vi kunde inleda början av året med att vara pigga och fräscha.

Gott nytt år!

2020 en summering

2020 är ett år som kommer att gå till historien som ett riktigt jävla skitår på många sätt. Förhoppningsvis så kan man se ljuset i tunneln som är världens situation just nu och lägga det bakom sig. På många sätt är 2020 ett år som lärde oss att visa respekt för varandra och varandras önskemål. Vi lärde oss att inte ta saker och ting för givet. Vi lärde oss att det finns faktiskt saker som inte går att diskutera bort, eller ta i med hård handskarna med. För hur resonerar vi med ett virus vars enda syfte är fortsatt existens genom att söndra och härska. Vi har förhoppningsvis blivit väldigt ödmjuka inför det faktum att vi är sköra varelser som lever i en kaotisk värld som inte tar hänsyn till någon.

Corona hamstringen i våras

Samtidigt som det varit ett kaotiskt år för alla människor så har det för mig och Agnes kanske varit det viktigaste året någonsin för oss. Det började med att jag i början av året bytte jobb med mycket nervositet och spänning och det var ett viktigt steg i min personliga utveckling. Men bytet till ett annat arbete var en ny utmaning och något som verkligen passade mig och de erfarenheter som jag tog med mig från förra arbetsplatsen visade sig vara ovärderliga. En viktig lärdom att ta med sig är att oavsett om händelserna runt omkring dig är positiva eller negativa så är de viktiga erfarenheter att ta med sig. Kanske ännu viktigare är de tuffa händelserna som visar sig bygga mer karaktär än något annat.

Kontoret 2020 refererar numera tillbaka hem

Detta var även året som jag och Agnes äntligen blev gravida och det finns anledning att återkomma till detta vid ett senare tillfälle. Graviditeten kunde nog inte komma vid ett märkligare tillfälle då allting blev begränsat och de blivande papporna inte längre var välkomna till vårdens alla möten rörande fostret.

Dagen vi fick veta

Detta var också året då vi, på riktigt, bestämde oss att leta efter en ny bostad… inte heller det kunde vi ha gjort vid en märkligare tidpunkt. Bara tiden får visa om det var ett ekonomiskt självmord att göra detta. Dock hade vi mindre alternativ som vi såg det. Allt eftersom priserna gick upp så valde vi bort att titta på lägenheter med idén om att först flytta till en bostadsrätt för att sedan brygga över till en villa. Om villan ändå var vårat slutmål varför inte ta det direkt istället. Många visningar blev det i tider av restriktion, och många budgivningar blev det också. Budgivningarna gick iväg i helt galna summor jämfört med utgångspris. Vi var nästan redo att lämna in handduken för att bona in oss i våran tvårummare för att ta nya tag efter att bebisen blivit lite äldre. Men så hittade vi ett objekt som vi båda gillade och som vi faktiskt fick till ett pris vi kunde vara nöjda med.

Det blev ett par visningar

Hösten har präglats av att vara mer med varandra än tidigare när vi inte har kunnat umgås med andra. Vi har pratat mer om framtiden och hur våra liv kommer att se ut som en familj. Med det har vi också suttit ner och pratat om våran ekonomi och sparande. Något som låtit väldigt osexigt som faktiskt möjliggör så mycket. Det är något som jag hoppas kunna prata lite mer om här på bloggen.

Jag startade bloggen också, något som jag har haft tankar på ett bra tag. Det finns en ambition att skriva regelbundet. Något som får vägas mot att även arbeta heltid och få tid till sin familj och till sina övriga intressen. Det har varit med skräckblandad förtjusning som jag valt att starta bloggen. Det skrämmer mig något fruktansvärt när jag vet att ni läser här. Men samtidigt är detta ett forum där jag får möjlighet att utveckla det som jag i vanliga fall håller för mig själv utan något annat sammanhang att dela med mig av. Jag hoppas och gläds om ni kan ta med er någonting av detta framåt.

Snart är det dags för nästa år och det verkar finnas ett hopp om att saker och ting ska återgå till tillståndet vi hade innan pandemin. Även om vi fortsatt kommer att vara försiktiga ett tag framåt. Vi kommer definitivt att vara det då vi väntar oss vår lilla under februari månad och vi tar steget in i nästa del av våra liv.

Ny säng

Nu har det hänt saker hos oss igen. Lägenheten vi bor i känns bara mindre och mindre för varje dag som går nu när vi vet att vi snart flyttar… och det var ju inget som vi visste innan vi bestämde oss för att uppgradera de saker som vi behövde. Tvättmaskin skulle installeras genom vår hyresvärd och vi köpte ny säng som skulle levereras efter nyår.

Sen hittade vi som bekant det där objektet som vi slutligen köpte och våra “uppgraderingar” på lägenheten låg fortfarande kvar. Lite panik infann sig när det ringer på telefonen en dag från och vår säng redan är klar och redo att levereras idag. Panik är såklart att nu behöver vi ju göra oss av med vår gamla säng kvickt och det fixar vi inte på några timmar. Jag nämner nervöst att vi inte kan ta emot den än utan ber om att vi skjuter upp leveransen då vi behöver göra plats för den nya sängen. I en liten lägenhet så är det begränsade möjligheter att flytta runt möbler för att göra plats för andra.

Gammal trotjänare och individen som spenderat mest tid på den

Den gamla sängen har varit ett riktigt schyst hemmabygge som Agnes tog med sig från sin 20m2 ish lägenhet med mycket förvaringsutrymme. Ett extra “källarutrymme” på ena sidan och skåp på andra sidan. Nackdelen dock har varit de trånga nätterna där man ordat om vem som har mest plats i sängen och de onda ryggarna på morgonen. Så vi rensade ut allt på en helg och la ut den för upphämtning. Då blir man av med sakerna fort! Ja sängen alltså, sakerna som var i sängen de fick liksom flytta till en annan plats tillfälligt.

Oh lord, detta var mitt hemmakontor

Så just nu så lever vi lite i kaos tills dess att vi har mer plats. I vanliga fall har jag svårt för att leva i ett liknande stök men det är mycket lättare att göra vissa undantag om det är under en begränsad tid och att det finns en tidsbestämd plan för allting.

Byggsats

Vi hade länge pratat om att köpa en ny säng då den gamla började bli lite väl liten för oss. Nog för att man vill gosa och vara nära varandra så kommer i alla fall jag till en gräns där man behöver sitt lilla utrymme för att kunna sova ordentligt utan att ligga i en konstig ställning. Vi lovade varandra att titta på en ny säng när vi skulle flytta till ett större hem. Sen när det såg ut att inte bli så och barnet började närma sig och vi såg flera problem med den lösningen som vi hade för tillfället så gjorde vi slag i saken och passade på att åka till en sängbutik under black week för att prata säng. Vi gjorde slag i saken och slog till på en kontinentalsäng med blandat mjuk och fast mellanmadrass för att passa oss båda.

Det blev riktigt bra och lillan har sin egna bedside crib vid sidan av. Det ska bli gött att sova i en riktigt bra säng framöver…. Jag sa nästan det där helt utan reflektion, vi ska ju bli föräldrar, sömn är väl snarare en sällsynt resurs, men än så länge så har jag ingen aning om vad som väntar!

Coronakalas

I fredags var det dags för födelsedag för min sambo. Det blev ett lite speciellt firande i år och man försöker göra det bästa utav det. Det är nästan lite komiskt att kring födelsedagar har det i princip blivit tradition att ordna en överaskning till den firade. Så pass att den verkliga överraskningen är om den uteblir. Vilket i sig bara är en besvikelse i dagligt tal, en överraskning å andra sidan är då en positiv händelse och händelsen i sig behöver inte vara oförutsägbar. I vilket fall… Några dagar efter att denna överraskning bestämdes inträdde hårdare restriktioner och vi blev tvungna att lägga ner den idén.

Detta var så klart tråkigt att behöva ställa in och därmed uteblev firandet med vänner. Men då fick jag en bild framför mig, jag tänkte på vissa talk-shows och “här är ditt liv” färgade program som visade videohälsningar från gamla vänner eller vänner som inte har möjlighet att ta sig dit på plats. Jag bad min medkumpan om att de andra som var tänkta att bjuda in, om inte de kan skicka videohälsningar så kan jag klippa ihop det till en liten grattningsvideo. Jag fick mycket beröm för denna idé. Då det är en mycket prominent lokal festfixare som alltid får beröm för sina fester och kreativa utspel så blev jag opropertioneligt glad.

Jag hade löst en present långt tidigare än så som var påväg. Min sambo läser mycket böcker men har av någon anledning inga ordentliga bokmärken utan viker ihop en postitlapp så den blir något styvare eller tar ett kvitto och kör in mellan sidorna med risk för avfärgning. Kvitton är sällan sådär bokmärkscertificierade. Jag hittade en kvinna i frankrike som gjorde bokmärken i papp i form av små katter som hänger från boksidorna. Jag tyckte de var så jäkla gulliga så jag bestämde mig för att plocka hem tre stycken bokmärken. En i varje färg av min sambos katter. Vi har en svart-tabby färgad som bor med oss. Den är våran. Sen finns det en mor- och dotterkatt som bor hos hennes familj i Stockholm. En britt-blå och en padda.

Supersöta
Supersöta

I samband med att jag surfade runt vid ett annat tillfålle såg jag att den boken hon letat efter kommit ut i pocket format så den passar med den övriga trilogin. Dum som jag var så sa jag ju det till henne och röjde överraskningen. Det blev ett köp andå med snabb frakt, bra “tillbehör” till bokmärkena alltså…

De har en baksida också

Två dagar innan så började videohälsningarna dyka upp från våra vänner. Jag var faktiskt lite förvånad och samtidigt väldigt glad. Jag visste inte hur tydligt det hade gått fram att jag önskade videohälsningar i och med att jag nämnde det bara för en av dem. Men hon tog faktiskt delegationen på fullaste allvar och såg till att alla skickade in var sin hälsning. Åh vilka fina hälsningar det var. Alla hade verkligen lagt sin egen personlighet i videon och det märktes väldigt tydligt. Superkul! Snabbt fick jag ladda ner och installera en videoklippnings app på mobilen och jag satt på tåget till och från jobbet och både lärde mig appen och klippte ihop det till en video. Jag var supernöjd… och supernervös för hur födelsedagsbarnet skulle reagera på detta. Väl hemma igen så trixade jag över videon till en surfplatta i hemlighet för att visa henne. Det blev en dundersuccé och hon blev otroligt rörd över hälsningarna. Vi lyckades få till ett firande och tänka på varandra under tider av prövning.

Ett nytt äventyr

Innan sommaren fick vi veta att vi väntar barn! Ett helt nytt äventyr väntar oss och många känslor gav sig till känna samtidigt. En av de känslorna var det naturliga är jag verkligen redo för detta? En del av att bli redo är att ta in så mycket information som möjligt från andra. Vilka i min närhet har barn sen tidigare? Vad behöver vi köpa innan barnet kommer? Vad behöver vi förbereda och så vidare.

Vi väntar även barn mitt i en pandemi. Konsekvenserna för detta är många. Men framförallt är det saker som vi tagit för givet som inte längre gäller. Blivande pappor är inte längre välkomna till inskrivningssamtal. På ultraljudsundersökning tar de bara emot den havande. Grupper för blivande föräldrar med utbildning och information kring förlossning och den första tiden med barnet, allt är inställt. Mitt i detta kände jag ett behov av att dela med mig av mina tankar kring den väntans tider och den första tiden som förstagångspappa.

© 2021 Tommy Rosén

Tema av Anders NorenUpp ↑